Vietnam (23/11 – 8/12)

Vietnam – möten med människor och deras livsvillkor

Av Eva Lindskog

Vietnam var länge ett krig och inte mycket mer. USAs orättfärdiga krig under åren från slutet av 1950-talet till 1975 uppmärksammades med rätta i Sverige såväl som i världen. I Sverige bildades två större organisationer, De Förenade FNL-grupperna (DFFG) och Svenska Kommittén för Vietnam för att mobilisera en opinion i Sverige mot kriget genom att samla information, pengar och organisera möten och demonstrationer. När USA bombade Hanoi och Haiphong julen 1972 gick samtliga partiledare ut i Sverige och samlade underskrifter för ett stopp på kriget. Närmare 2,7 miljoner människor skrev på.

Denna protest-storm följdes naturligt av krav på svenskt bistånd till återuppbyggnaden i Vietnam efter kriget. Och så blev det. Två stora och omfattande projekt i tid, rum och pengar blev dels pappersbruket och massafabriken i Bai Bang ca 11 mil nordost om Hanoi och dels två sjukhus; barnsjukhuset i Hanoi och allmänsjukhuset i Uong Bi, i nordost, nära Ha Long-bukten. De intensiva biståndsåren från krigsslutet till 2013 ledde till svenskt stöd inom praktiskt taget alla samhällsområden, inkl. mot korruption, för en fristående lagstiftning, för en friare journalistik. Tyvärr ledde de senare inte till något särskilt påtagligt resultat medan däremot Bai Bang-fabriken och de två sjukhusen utvecklades till mycket lyckade projekt som integrerats väl i det vietnamesiska samhället. Bai Bang blev motorn till utveckling av en hel region.

Som utredare, kunnig i språket, och fotograf har jag haft förmånen att arbeta i båda dessa projekt, särskilt Bai Bang där jag fanns stationerad i närmare tre år. I början av 1990-talet var jag med och utvecklade program för medbestämmande och som glädjande nog fortfarande används i dagens Vietnam.

Under åren har jag mest kommit att arbeta i projekt som rör olika etniska folkgrupper. De är ett hundratal och utgör ca 15 procent av befolkningen. De har olika språk och traditioner och är den egentliga ursprungsbefolkningen i Vietnam. Majoriteten, Kinh, har kinesiskt påbrå och kom att dominera först i Röda flodens delta i norr från ca 1000-talet. Kinh-dominerade grupper drog sedan söderut och besegrade lokala riken som Champa och Khmer. Kring 1750-talet nådde Kinh och etniska kineser ner till Mekongdeltat och grundade Saigon 1694. På 1850-talet invaderade Frankrike och gjorde Vietnam till en koloni. 1954 tvingades fransmännen lämna Vietnam i samband med det historiska slaget vid Dien Bien Phu.

Därefter tog USA vid, skrämd av de växande kommunistiska expansionen med Sovjetunionen och Kina i spetsen. Vietnam, med president Ho Chi Minh i ledningen, hade redan 1945 valt att kopiera ett stalinistiskt system och kom därmed att tillhöra den kommunistiska världen. Idag är Vietnam, tillsammans med Kina, Laos, Nordkorea och Kuba de enda länder i världen som håller fast detta system. Då ideal-modellen med stat och lokala kooperativ som enda ekonomiska drivkrafter inte fungerade, ser det kommunistiska partiet sig nu ha hittat idealmodellen: ett marknadssystem under sin upplysta och fasta ledning. Här får mänskliga rättigheter (MR) som fri organisering, fri opinionsbildning, fri press, fri litteratur, fri konst, inte plats. Vietnam rankas bland de lägsta i världen i MR-frågor.

Idag har de flesta människor fått en bättre levnadsstandard och tycks nöja sig med det auktoritära styret. Något som de historiskt känner väl till och kan hantera. Men de som ändå vill verka för en demokratisk inriktning och numera också en långsiktigt hållbar miljö-politik hamnar i fängelse efter summariska rättegångar.

Samtidigt: Vietnam är ett fantastiskt land att arbeta i och under mina totalt tjugo år i landet har jag kommit att se till möjligheterna snarare än svårigheterna. Och fått många fina vänner. Tack vare dem att jag haft flera foto-utställningar i Hanoi och flera restauranger har köpt mina bilder för sin inredning, inkl. en vietnamesisk restaurang i Paris. En del av bilderna hänger också på Etnografiska Museet i Hanoi.

Vännerna bad mig alltid att skriva en bok om mina erfarenheter och den kom ut 2023 på Carlssons Förlag: ’Vietnam – en subjektiv betraktelse’. Här kan man läsa mer om Vietnams historia och de projekt jag arbetat med under åren.

Lidingö, november, 2024
Eva Lindskog

Eva Lindskog, sociolog och utredare, skribent och fotograf, har verkat i och kring Vietnam under ett halvt sekel, sammanfattar sina erfarenheter med bilder från 1975 till nutid med denna fotoutställning på Galleri Fotografi.

Vernissage 23 november 12.00-18.00
Utställningstid 23/11 — 8/12
Öppettider alla dagar 12.00 – 17.00

Affisch ›› att ladda ner som pdf